International Association Against Psychiatric Assault
c/o Lawyer/Rechtsanwalt André Raeber, Hinterbergstrasse 24, 6312 Steinhausen, Schweiz/SwitzerlandThe association is a Human Rights organization that opposes psychiatric coercion and aims to abolish psychiatric coercive measures altogether, promoting the fundamental rights of self-determination, liberty, and human dignity.
IAAPA
International
Association Against Psychiatric Assault
Ratificera
FN:s konvention angående funktionshindrade och med detta är
alla psykiatrilagar upphävda(Resolution
# 1 av FN:s generalförsamling den 24 april 2007)Den
13 december 2006 passerade “Konvention om rättigheter för
personer med funktionshinder” 1 FN:s generalförsamling. Den
30 mars 2007 undertecknade regeringarna konventionen i New York. Detta
undertecknande markerar begynnelsen av en politisk debatt angående
denna konvention och dess politiska implikationer för de länder
vilka undertecknade konventionen, dessa är: Algeriet, Andorra,
Antigua och Barbuda, Argentina, Armenien, Australien, Bahrain, Bangladesh,Barbados,
Belgien, Bolivien, Brasilien, Bulgarien, Burkina Faso, Burundi, Cape
Verde, Centralafrikanska Republiken, Chile, Colombia, Comoros, Costa
Rica, Cote d’Ivoire, Cypern, Danmark, Dominica, Dominikanska Republiken,
Ecuador, Egypten, El Salvador, Estland,Etiopien, Europeiska Unionen,
Filippinerna, Finland, Frankrike, Gabon,Ghana, Grekland, Guatemala,
Guinea, Guyana, Honduras, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel,
Italien, Jamaica, Japan, Jemen, Jordanien, Kambodja, Kanada, Kenya,
Kina, Kongo, Kroatien, Kuba,Libanon, Liberia, Litauen, Luxemburg, Makedonien,
Madagaskar, Malawi,Maldiverna, Mali, Malta, Mauritius, Mexico, Moldavien,
Montenegro, Marocko, Mozambique, Namibia, Holland, Nicaragua, Niger,
Nigeria,Norge, Nya Zeeland, Panama, Papua Nya Guinea, Paraguay, Peru,
Polen,Portugal, Qatar, Koreanska Republiken, Rumänien, San Marino,
Senegal,Seychellerna, Sierra Leone, Slovakien, Slovenien, Sydafrika,
Spanien,Sri Lanka, Storbritannien och Nordirland, Sudan, Surinam, Swaziland,Sverige,
Syrien, Thailand, Tjeckoslovakien, Trinidad och Tobago,Tunisien, Turkiet,
Tyskland, Uganda, Den förenade republiken Tanzania,Ungern, Uruguay,
Vanuatu, Vietnam, Österrike. (se
här)Resultatet
av denna politiska process kommer att bli att i varje land kommer konventionen
att ratificeras av de lagstiftande organen (i de demokratiska länderna:
regeringarna) eller inte bli ratificerade, vilket skulle motsäga
det tidigare stödet av dess skapande av regeringarna.Då
denna konvention rör de mänskliga rättigheterna hos de
funktionshindrade; är det nödvändigt att avsluta de systematiska
och vitt spridda brotten mot mänskliga rättigheter sanktionerade
av tvingande lagstiftade psykiatriska tvångsåtgärder,
tvångsmässig hospitalisering och tvångsvård liksom
den godtyckliga förlängningen av fängslade inom rättspsykiatrin
som straff. Om konventionen ska ratificeras och sålunda bli lag
i dessa länder utan att de särskilda psykiatriska lagarna
blir ogiltigförklarade, skulle detta bli motsatsen av vad intentionerna
var: den skulle bli ytterligare ett instrument mot de medborgerliga
och mänskliga rättigheterna av alla individer som var psykiatriskt/medicinskt
förtalade som påstått “psykiskt sjuka”. Dessa
“diagnoser” definieras i konventionen genomtermen “funktionshindrade”
(Artikel 1, par. 2): “Personer med funktionshinder inkluderar de
med långvariga fysiska, mentala, intellektuella
eller sensoriska funktionsnedsättningar … ”
[Fetstil och understrykning gjord av oss]Konventionen
tar uttryckligen itu med den lagliga diskriminationen av personer med
funktionshinder.
(Artikel 2, par. 3):
“Diskriminering på grund av funktionshinder” betyder
varje åtskillnad, exklusion eller restriktion på grund av
funktionshinder vilket har syfte eller verkan att inskränka eller
omintetgöra erkännande, åtnjutande eller utövande
på samma villkor som andra av alla mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska,
sociala, kulturella, civila eller på andra områden. …”
Konventionen förbjuder därmed uttryckligen möjligheterna
vilka de nationella konstitutionerna lämnar öppna genom att
annullera konstitutionella rättigheter med särskilda lagar
om de har “funktionshinder” som kriterium. Hursomhelst är
detta exakt fallet med psykiatrilagarna: det lagstiftade psykiatriska
omhändertagandet av icke-kriminella likväl som de speciella
rättspsykiatriska lagarna i brottsbalken har som ett grundläggande
krav en psykiatrisk utvärdering och/eller en tvångsmässig
undersökning för detta. De måste härav bli avskaffade
därför att de motverkar konventionen.Vidare,
i Artikel 12 förpliktigar konventionen en ratificerande stat som
följer:
Likhet inför lagen.
1. Konventionsstaterna bekräftar åter att personer med funktionshinder
har rätt att i alla sammanhang bli erkända som personer i
lagens mening.
2. Konventionsstaterna ska erkänna att personer med funktionshinder
åtnjuter rättskapacitet på samma villkor som andra
i alla hänseenden.Allt
påtvingat förmyndarskap och den tvångsmässiga
hospitaliseringen, inkluderat tvångsbehandling vilken därav
är möjliggjord, måste upphöra. Inte längre
kan orden “skyddande” och det föregivna “omhändertagandet”
av de personer det berör tjäna som en cynisk föreskrift
för sådana åtgärder.För
att stödja denna lagenliga uttolkning av konventionen rekommenderar
vi att ge i uppdrag åt en expertis av specialiserade advokater
i internationella mänskliga rättigheter, tagandes i beaktning
de specifika nationella lagarna.
Vi kallar på de organisationer för personer med funktionshinder
att omedelbart ta parti mot en ratificering av konventionen av de nationella
lagstiftarna om den inte uppfyller det som den förbinder sig: lagligt
bindande frihet från diskriminering. Lagligdiskriminering är
utövad i sin mest radikala, brutala och motbjudande form genom
de lagar som reglerar tvångsmässig psykiatri. Skulle organisationer
för personer med funktionshinder ändå frampressa en
snabb ratifikation därför att de förväntar sig effekterna
av positiv diskriminering genom konventionen, en ratifikation utan avskaffandet
av tvångsmässig psykiatri så skulle det komma till
ett för högt pris: fortskridandet av barbariet med tvångsmässig
psykiatri med sina tortyrliknande metoder och förnekandet av självbestämmande
hos individer som var förtalade i den psykiatriska-medicinska jargongen
som påstått “psykiskt sjuka”.En
ratificering som kvarhåller psykiatrilagarna skulle göra
konventionen till en cynisk karikatyr: Konventionen skulle bli till
ett ytterligare instrument för kamouflage och en täckmantel
för psykiatriskt våld. Den skulle bli en del av problemet
istället för dess lösning.—-
1. Originaltexten till konventionen:
http://www.un.org/disabilities/default.asp?id=199
2. Preliminär
översättning av konventionen